Blog Image

SportMamman

Mitt Liv, Mitt Val, Min Glädje

Det är Mitt Liv, Det är Mitt Val och det är Min Glädje. 
Jag mår bra av att röra på mig, jag får energi av det och jag orkar så mycket annat när jag har balans i min träning.

En svettig söndag

LångLöpning Posted on Fri, July 05, 2019 22:18:40

Det var varmt i söndags, prognosen sa upp mot 27 grader och träningsschemat sa ultraintervaller. 4*12 km med 30 minuters vila hemma mellan varje runda.

Sagt och gjort, det skulle bli en lång dag i träningsskorna och det blev en till största delen väldigt varm dag.

Började första rundan vid 09.30. Upp mot Tahult och ridstigen som slingrar så härligt genom skogen, förbi Grönsångarvägen, nedför Tahultsbacken, förbi Önneröd, en sväng förbi Lunnaskolan och sedan tillbaka hemåt. 12 km avklarade och oj vad svettigt.
Energipåfyllnad hemma och sedan blev det linne av – jag brukar inte gilla att springa bara i sportbh och shorts men med vätskevästen på blev det varmt nog.

Varv två gick bort mot Landvetter Kyrka, Backavägen, Björröd och de fina grusvägarna parallellt med motorvägen. Nu började det bli riktigt hett. Letade efter all skugga jag kunde få men slutet på detta varv bjöd mest på asfalt och inte mycket till skugga. Hemma igen, 24 km avklarade och i med mer energi. Hade fått i mig en liter vätska per varv.

Nu var det dags för varv tre och nu tänkte jag om. Var tvungen att hitta mer skugga. Tog en sväng via naturreservatet mot Önneröd, sedan ned till centrum och tillbaka upp mot Lunnaskolan och runt där. Här hände något, kände och såg att pulsen ökade utan att det varken gick speciellt uppför eller att jag ökat farten. Gick en sväng och fortsatte sedan uppför Tahultsbacken. Drack massor! Väl uppe i Tahult tog jag in på ridslingan igen och nu sprang jag och hoppades på att kompisarna på Nötskrikevägen skulle vara hemma. Ringde på och sonen öppnade – där stod jag! Fick ett stort glas god apelsinsaft och efter att ha lånat toaletten och dränkt hela ansiktet och huvudet i kallt vatten tog jag mig den sista biten hem. 40 km avklarade och 8 kvar. Insåg att varv tre tagit rejält på krafterna.Inför sista biten åkte dotterns keps på – ingen idé och att bry sig om hur man ser ut här inte. Bara att göra det! Men, nu hände något med vädret. Hettan la sig och det började blåsa starka vindar och moln drog in vilket gjorde allt mycket lättare – fast det kändes ju ändå i kroppen att jag varit ute länge. Samma runda hemifrån via naturreservatet till Önneröd, kors och tvärs i Landvetter och sedan sista biten hemåt längs med sjön och passet avslutade jag vid bryggan där familjen kom och mötte mig, de var ute med båten. Jag tog ett bad i träningskläderna och promenerade sedan den sista biten hem barfota – skönt för fötterna men oj vilken skillnad jämfört med när man var liten och sprang runt barfota överallt utan problem.

Keps på, keps av, keps vänd åt fel håll, keps i handen och vips så var jag klar!

Lovar att middagen i söndags smakade underbart och att vanligt vatten och apelsinsaft ibland är det godaste som finns!

Pst, har denna veckan införskaffat två nya fina löparkepsar.



Följ den blå linjen

LångLöpning Posted on Tue, June 18, 2019 21:59:03

Varje år i mitten av maj löper en blå linje genom Göteborg. Från Slottskogsvallen via Slottskogen, Majorna, Älvsborgsbron, Eriksberg, Lindholmen, Göta Älvbron, Nordstan, upp och nedför Avenyn, Vasastan, Handels, Övre Husargatan, Linnéplatsen och sedan tillbaka till Slottskogsvallen via Slottskogen.

Följer man linjen har man sprungit ett Göteborgsvarv vilket jag har gjort 17 gånger.

Varje gång jag har sprungit Göteborgsvarvet så är det en kamp mot klockan, att vinna över mig själv, att alltid vara bättre än tidigare. Ibland går det och ibland har det inte gått.
När jag korsade mållinjen för fem veckor sedan var jag nöjd, jag hade ju fyra minuter bättre tid än förra året. Men, det hade varit motigt och segt varje kilometer. När jag sedan inser att jag var ca 20 sekunder från personbästa – då var det inget roligt. Då var jag en förlorare.

Varför?

Hur kan man säga att man är en förlorare om man precis kommit i mål på tiden 1.41.41? Jo, för att jag är en sådan extrem tävlingsmänniska med ibland orimliga krav på mig själv. Jag ville ju så gärna klara ett nytt personbästa, jag hade ju tränat extremt mycket mer löpning än någonsin i mitt liv.

Jag var ändå inte nöjd – så funkar jag och jag vet att det finns människor som tycker att jag är knäpp, men så är det. Ända tills jag gick i mål efter Stockholm Marathon och Saras kloka ord dök upp:

“Linda – du har inte tränat för personbästa på Göteborgsvarvet, du är tränad för att klara ett marathon och desto mer.

Vad rätt hon hade då efter Göteborgsvarvet- jag gjorde ju ett väldigt bra resultat på Stockholm Marathon och jag mådde bra mycket bättre i kroppen och jag var Nöjd!

Tack Sara på Vetenskapshälsan för att du är så klok.

I fredags sprang jag ett Göteborgsvarv till, men då som en del av ett 30 kilometers pass. Vilken skillnad det är att springa i ett behagligt tempo, där pulsen ska ligga på 70-75% av max och inte på max.

Vad mycket annat man ser längs färden längs den blå linjen. Backarna är desamma precis som broar och vägar. Men, nu kunde jag njuta av omgivningarna och se saker jag inte sett tidigare. Dock, när det är 25 grader och stekande sol i Göteborg, då är det svettigt, speciellt när det inte finns vätskestationer var femte kilometer.
30 kilometer och tre svettiga timmar senare var jag klar och jag tog tom kort längs vägen.

Jag gillar mina distanspass, de var inte roliga i vintras när jag pulsade i en massa snö – vilket kan ha sin tjusning det med – men nu när det är sommar är allt så mycket enklare.

Se till att njuta av det du gör, träning är inte alltid roligt och inte heller alltid njutningsbart. Men, för att bli starkare behöver man ha de där njutarpassen också!