SportMamman heter bloggen men jag har också lagt till:
Mitt Liv, Mitt val, Min Glädje.

För det är verkligen mitt liv, det är mitt val och jag blir glad av det.

Jag får ofta förklara mig och svara på frågor om min träning. Varför håller du på som du gör? Hur hinner du? Vad är vitsen med det? Det kan inte vara bra att träna så osv.

Faktiskt ibland flera gånger i veckan.

När jag var 12 år började jag att träna landsvägscykling för Lerums CK. Det gick bra, jag hade talang, vilja och styrka att cykla. När jag var 15 bytte jag till Mölndals CK och som andraårs junior vann jag mitt första SM Guld på Cykel SM i Burseryd. Sedan rullade det på och när jag 1998 bestämde mig för att trappa ned på tävlandet hade jag ytterligare ett SM guld som senior, det vann jag 1995 på Linjeloppet som gick av stapeln i Karlstad. Guld blev det också på Nordiska Mästerskapen i Danmark 1997. Jag hade cyklat kors och tvärs i Sverige, Norden och Europa. Kört med landslaget, kört VM och Tour de France.

Nu fyller jag 45 i år. Jag har gjort en Svensk Klassiker, sprungit Göteborgsvarvet en massa gånger, sprungit Marathon, kört Vasaloppet fem gånger och en massa mer saker. Om 6 veckor är det dags för mitt livs största utmaning – det är mot den jag tränar nu.

Jag la aldrig av att träna när jag slutade tävlingscykla. Jag har fortfarande inte lagt av. Dock tränade jag helt annorlunda under många år. Kvantitetstränade istället för som nu när jag kvalitétstränar.Jag tränar för att må bra, för att orka, för att kunna vara en stark mamma, för att kunna ta hand om mina barn i alla situationer, för at få energi och endorfiner och framför allt för att jag blir glad av det. Jag mår bra. Jag orkar ju så mycket mer både hemma och på jobbet när jag har en stark kropp och knopp. Jag blir en gladare mamma och trevligare fru av träningen.

Hur hinner jag med det? Det gäller att planera och hålla sig till sin plan. Ända tills november 2018 cykelpendlade jag till jobbet nästan varje dag plus tränade en hel del annat. Nu åker jag bil, det sparar en massa tid men kanske inte är så bra för miljön. Jag saknar mina cykelturer, men har i år valt bort dem för att kunna springa mer. Jag har valt bort Netflixhysteritittande på serier, sjuuner ned i soffan då och då och älskar våra nya fåtöljer i vardagsrummet – speciellt fotpallen som tar hand om trötta ben.

Jag peter in träningspass tidigit på morgonen innan jobbet eller på lunchrasten (självklart inte de längsta passen på lunchrasten) Ibland tar jag på mig springskorna och springer dit vi ska vilket brukar fungera bra.

Självklart är allt bra mycket enklare nu när barnen blivit äldre, de klarar sig själva och behöver inte passning hela dygnet. Att vi har ett bra Rutavdrag i Sverige sparar ju också tid och energi i hemmet 🙂

Så till er som ifrågasätter – Det är Mitt Liv, Mitt Val och Min Glädje

Fredag kväll är det och i vardagsrummet dansas det till Just Dance – nu är det snart min tur att hänga med i svängarna till dotterns glädje 🙂